Förra söndagen handlade det om att välja Guds perspektiv och att välja hans riktning. Israeliterna var inte villiga att göra det och fick tillbringa 40 år i öknen innan en ny generation till sist fick inta landet. Även idag handlar det om att välja riktning, för i Lukasevangeliet 9 kan vi läsa om hur Jesus plötsligt en dag ”vände sitt ansikte mot Jerusalem, fast besluten att gå dit.” (9:51). En vandring som skulle ta honom hela vägen till kullen Golgata utanför Jerusalem och leda honom till döden på ett kors. Och även om det fanns ett pris att betala och även om det inte skulle bli enkelt så visste han att det inte fanns någon väg tillbaka. Spejarna och folket i öknen lät sig hejdas av alla problem och faror men Jesus satte allt sitt hopp till Faderns löften. I slutet av det 9:e kapitlet sätter han ord på kostnaden det innebär att följa Gud och att leva som en lärjunge och säger: ”Den som sätter handen till plogen och sedan blickar bakåt passar inte för Guds rike.”Jesus hade nått ”the point of no return” – det fanns helt enkelt ingen återvändo.
Med start idag och fram till påsk så ska vi slå följe med Jesus på vägen till Jerusalem. Titeln på denna nya miniserie är ”På vägen till den tomma graven” och tanken är att vi under dom kommande fyra veckorna ska göra några olika nedslag och ta reda på vad som hände i Jesus möten med olika människor. Vad delade han med dom? Vilket budskap förmedlade han med sina ord och handlingar? Vilka var de människor som han sökte upp?
Vårt första stopp ska vi göra i Lukas 10:e kapitel. Så greppa gärna din Bibel och häng med när jag läser vers 1-11. Lukas kapitel 10 vers 1 till 11.